Bridge
Måndagens övningar på bridgekursen gick ut på att vi skulle lära oss maska. En mask kan en spelförare dra när han t.ex. sitter med EDkn på bordet och spelar från sin egen hand. Har han tur så sitter kungen till vänster, och då kan han lägga ett lågt kort och sedan ta för damen eller knekten, när kungen kommer ut från vänster så tar han den med esset. Sitter kungen till höger så förloras spelet oavsett. Sedan finns det tydligen varianter med dubbelmaskar också, där det är två luckor i den översta sekvensen.
BJJ
På tisdagen blev det äntligen dags för BJJ igen. De gick igenom en teknik som handlade om att man skulle öppna en helgard genom att resa sig upp, och därefter komma in i sidokontroll och till slut komma upp i mount, gränsle.
Utgångspunkten är att man sitter i hans helgard. Han ligger ner och själv sitter man på knä. Har han gi så håller man ett stadigt grepp om ena kanten mitt på bröstet med höger hand och den vänster hand håller i byxbenet. Utan gi håller man med båda händerna mot undersidan av bröstet. Man försöker helst komma nästan under rumpan på honom med knäna och inga tår i mattan, och i och med att vänster hand håller i hans byxben, så är det hans ben på den högra sidan som ska bryta hans gard. Nu reser man sig upp genom att vika ut vänster ben lite åt sidan och sätta i tårna samtidigt som man kliver upp med höger ben och snabbt därefter tar ett kliv bakåt och så trycker man med höger hand på hans ben.
Nu är alltså helgarden i stort sett löst. Man släpper byxbenet med vänsterhanden, sätter sig sen, fortfarande med höger knä upprätt, så att man har kontroll på hans ben, men man ska också svinga upp hans andra ben på axeln, så att knävecket är nedanför axeln. Därefter kan man luta sig kraftigt framåt och därmed pressa benet man har mot axeln rakt mot honom, från utsidan kan man ta tag i hans krage vid axeln med vänsterhande för att få mera kraft, annars håller man den armen nära hans höft och greppar om magen på hans vänstra sida. Det andra benet åker då "automatiskt" upp, och fångar man upp med den andra armen, fortfarande ovanför hans knäveck.
Fortfarande med tryck mot benen kan man sedan på något sätt svinga över hans ben man har på vänster axel så att man kommer i sidokontroll med vänster arm under hans nacke men ovanför axeln, och höger hand möter upp under hans andra armhåla.
Från sidokontroll vill man komma över i mount dvs. sitta gränsle på hans mage, och det gör man genom att hålla sig tätt med knäna mot armhåla och höft, samtidigt som man behåller greppet om hans hals, gärna så att axeln trycker på hans haka. På något sätt skulle man sedan försöka kliva upp med benet man har mot hans höft, och sätta ner knät mot hans mage och glida över så att man hamnar gränsle. Noga är att inte för tidigt hamna med foten mellan hans ben, utan haka fast den på utsidan av hans lår och sedan snabbt komma över, för annars hamnar man lätt i hans halvgard.
Det är aldrig för sent.
Det handlar mest om träning och motion, men även andra fritidsaktiviteter kan slinka in. När det gäller träning så ger bloggen mig en anledning att i huvudet repetera det vi gick igenom på det senaste träningspasset.
Kanske fastnar de olika teknikerna bättre för mig om jag gör så. Kanske roar det någon läsare också.
Den ska absolut inte ses som någon instruktionsbok, för det kommer att finnas fel och brister i beskrivningarna.
torsdag 29 september 2011
måndag 19 september 2011
Fortsättningskurs i bridge
Jag har länge tänkt på det, nämligen att det vore kul att återuppta bridgen igen. Senast jag spelade var ju i gymnasiet, men därefter har det varit många års uppehåll, så nu blir det en kurs för att komma igång igen. Äntligen får man spela lite sällskapsspel, om än rätt så seriöst jämförelsevis. Det är i alla fall något som jag har saknat länge.
Det blev en repetition av de vanligaste öppningsbuden denna gång. 1 i färg och även alla svaga spärröppningar, men även den starka öppningen i 2 kl. Alltså: Öppnar man med 1 i färg så lovar man fyrkortsfärg och minst 12 hp (honnörspoäng), som räknas enligt Ä=4, K=3, D=2 och Kn=1. 1 sang betyder att man har en jämn hand med minst 2 kort i varje färg och 15 till 17 hp. Öppnar man med 2 kl så ska partnern svara med 2 ru vilket inte visar något alls, varefter budgivningen fortsätter med att den som öppnar ska visa vad han har, men minst 22 hp ska han ha.
Svaga spärröppningar: 2 ru, 2 hj, 2 sp betyder 10 till 11 hp och minst 6-kortsfärg. 3 kl, 3 ru, 3 hj och 3 sp betyder 7-kortsfärg och minst 2 topphonnörer i den färgen. 4 kl, 4 ru, 4 hj och 4 sp betyder 8-kortsfärg med minst 2 topphonnörer.
2 sang betyder 20 till 21 honnörspoäng.
Sedan berättade kursledaren om de olika markeringarna i spelföringen. 1-3-5-regeln var lite ny för mig, den innebär att när man spelar ut så tar man antingen första kortet i en sekvens, eller tredje kortet om man drar för en fyrkortsfärg, eller det femte kortet från en femkortsfärg utan sekvens i toppen. För har man sekvens, så tar man översta kortet i den sekvensen.
Om man öppnar med 1 NT och får svaret 2 NT så betyder det "stopp", svaret 2 kl är högfärgsfråga om vilken fyrkorts högfärg man har, och 3 NT är slutbud.
Malmömarkeringen är en längdmarkering i spelförarens färg, på något sätt. Det finns väl tillfälle att lära sig den senare.
Annars så var ju stämningen i lokalen ungefär densamma som när jag spelade för länge sen. Lite inrökt, även om de har den goda smaken att ha rökfritt där. Nu får jag läsa på i kurslitteraturen helt enkelt.
Och svinkoppan vill inte riktigt ge med sig. Surt! Det blir "träning" i morgon ändå, men utan att delta. Alltid fastnar väl något.
Det blev en repetition av de vanligaste öppningsbuden denna gång. 1 i färg och även alla svaga spärröppningar, men även den starka öppningen i 2 kl. Alltså: Öppnar man med 1 i färg så lovar man fyrkortsfärg och minst 12 hp (honnörspoäng), som räknas enligt Ä=4, K=3, D=2 och Kn=1. 1 sang betyder att man har en jämn hand med minst 2 kort i varje färg och 15 till 17 hp. Öppnar man med 2 kl så ska partnern svara med 2 ru vilket inte visar något alls, varefter budgivningen fortsätter med att den som öppnar ska visa vad han har, men minst 22 hp ska han ha.
Svaga spärröppningar: 2 ru, 2 hj, 2 sp betyder 10 till 11 hp och minst 6-kortsfärg. 3 kl, 3 ru, 3 hj och 3 sp betyder 7-kortsfärg och minst 2 topphonnörer i den färgen. 4 kl, 4 ru, 4 hj och 4 sp betyder 8-kortsfärg med minst 2 topphonnörer.
2 sang betyder 20 till 21 honnörspoäng.
Sedan berättade kursledaren om de olika markeringarna i spelföringen. 1-3-5-regeln var lite ny för mig, den innebär att när man spelar ut så tar man antingen första kortet i en sekvens, eller tredje kortet om man drar för en fyrkortsfärg, eller det femte kortet från en femkortsfärg utan sekvens i toppen. För har man sekvens, så tar man översta kortet i den sekvensen.
Om man öppnar med 1 NT och får svaret 2 NT så betyder det "stopp", svaret 2 kl är högfärgsfråga om vilken fyrkorts högfärg man har, och 3 NT är slutbud.
Malmömarkeringen är en längdmarkering i spelförarens färg, på något sätt. Det finns väl tillfälle att lära sig den senare.
Annars så var ju stämningen i lokalen ungefär densamma som när jag spelade för länge sen. Lite inrökt, även om de har den goda smaken att ha rökfritt där. Nu får jag läsa på i kurslitteraturen helt enkelt.
Och svinkoppan vill inte riktigt ge med sig. Surt! Det blir "träning" i morgon ändå, men utan att delta. Alltid fastnar väl något.
söndag 18 september 2011
Bodypump
I väntan på att den där förargliga svinkoppan ska läka ihop så får jag väl gå på gruppövningar i vanlig ordning. Ikväll fick det bli bodypump. Det var helt okej. Tre låtar var utbytta mot gamla, men annars var det som vanligt. Jag gick dit, fick mig en genomkörare utan att behöva bry mig så mycket och nu sitter jag hemma och eftersvettas en aning. Måttligt ansträngande så här i slutänden.
torsdag 15 september 2011
Andra nybörjarpasset MMA. Igen. Och en svinkoppa i skäggbotten.
Så jäkla irriterande! Nu har jag precis börjat om, för att till slut kunna delta i någon sw-tävling, för det är målet, då får jag en svinkoppa i skäggbotten och måste pausa. Förmodligen blev jag smittad redan första passet, men då fick jag ju så många andra skrubbsår, så det sved ju lite här och var. Det blir alltså ingen brasiliansk jiu-jitsu ikväll.
I och för sig så kanske det inte är så tokigt, för jag är rätt så trött. Det blir en tidig kväll, och såklart att byta örngott och lakan i sängen varje kväll, och fundera på hur jag ska göra för att undvika att smittan sprids. Sist jag hade i ansiktet, så var det ju spritt på pannan och i hårbotten också. Om det inte har blivit bättre under helgen så blir det en sväng till vårdcentralen på måndag. Som tur är har jag ju microcid att smörja på, och klorhexidin och kompresser, i morgon får jag gå på apoteket och fylla på med det.
Igår var jag och tränade MMA igen. Det kändes bekant för mig, men det var ändå rätt komplicerade tekniker, som jag ju har glömt. Så det var bra med repetition. Att instruktören är bra, strukturerad, gör ju sitt till.
Teknikerna som man gick igenom på det här passet var rätt komplicerade. Huvuddragen handlade om att man skulle ta sig ut ur den andres helgard och sedan komma in i sidokontroll. Och även om ett par metoder för den andre att förhindra detta.
Detta är vad jag uppfattade: Utgångspunkten för att ta sig ur helgarden är att man ställer sig på knä och trycker ner hans mage med händernan. Sen tar man det vänstra benet och försöker få knät så långt in under hans rumpa som möjligt. Det högra benet ställer man upp och ser till (på något sätt, t.ex. med armbågen) att hans motsvarande ben halkar ner. Då kan man luta sig framåt och sätta ner det knät (höger) vid hans sida samtidigt som man fortsätter att behålla kontrollen över hans ben med höger fot ihakad i hans knäveck. I detta läge har man alltså kvar sitt vänstra ben mellan hans ben, samtidigt som man trycker ner honom (på något sätt) och har kontroll på hans överkropp och armar (på något sätt). Härifrån kan man resa sig på sitt högerknä, samtidigt som man behåller trycket, och sen svinga sitt vänsterben över hans mage och mellan högerbenet och hans sida. Lyckas man med det så ligger man på vänstersidan tungt på hans mage och har kontroll på hans armar (på något sätt).
När man ligger i underläge, och han har sidokontroll eller liknande, så ska man se till att hålla armarna tätt intill kroppen med händerna upp mot hakan. Sedan var det några exempel på vad han kan göra om man inte har kontroll.
Säg att han ligger på ens vänstra sida, då kan man försöka komma loss genom att trycka med sin högra underarm mot hans hals och trycka upp hans huvud över ens vänstra axel och samtidigt trycka ner sin vänstra armbåge så att den möter det vänstra knät och räka ut lite, så att man får upp avståndet. När man ligger ner ska man inte bara ligga med fötterna rakt ut, utan hålla koll på hans vänstra höft med det vänstra knät, och sen ha vänster fot på höger knä. Och det är detta vänsterknä som man vill låta glida in över hans mage och möta vänster armbåge. Nästa steg är helgard, eller, om man inte kommer loss eller fastnar, att man har knäna mot hans bröst och fötterna mellan hans ben och samtidigt kontoll på hans armar.
I och för sig så kanske det inte är så tokigt, för jag är rätt så trött. Det blir en tidig kväll, och såklart att byta örngott och lakan i sängen varje kväll, och fundera på hur jag ska göra för att undvika att smittan sprids. Sist jag hade i ansiktet, så var det ju spritt på pannan och i hårbotten också. Om det inte har blivit bättre under helgen så blir det en sväng till vårdcentralen på måndag. Som tur är har jag ju microcid att smörja på, och klorhexidin och kompresser, i morgon får jag gå på apoteket och fylla på med det.
Igår var jag och tränade MMA igen. Det kändes bekant för mig, men det var ändå rätt komplicerade tekniker, som jag ju har glömt. Så det var bra med repetition. Att instruktören är bra, strukturerad, gör ju sitt till.
Teknikerna som man gick igenom på det här passet var rätt komplicerade. Huvuddragen handlade om att man skulle ta sig ut ur den andres helgard och sedan komma in i sidokontroll. Och även om ett par metoder för den andre att förhindra detta.
Detta är vad jag uppfattade: Utgångspunkten för att ta sig ur helgarden är att man ställer sig på knä och trycker ner hans mage med händernan. Sen tar man det vänstra benet och försöker få knät så långt in under hans rumpa som möjligt. Det högra benet ställer man upp och ser till (på något sätt, t.ex. med armbågen) att hans motsvarande ben halkar ner. Då kan man luta sig framåt och sätta ner det knät (höger) vid hans sida samtidigt som man fortsätter att behålla kontrollen över hans ben med höger fot ihakad i hans knäveck. I detta läge har man alltså kvar sitt vänstra ben mellan hans ben, samtidigt som man trycker ner honom (på något sätt) och har kontroll på hans överkropp och armar (på något sätt). Härifrån kan man resa sig på sitt högerknä, samtidigt som man behåller trycket, och sen svinga sitt vänsterben över hans mage och mellan högerbenet och hans sida. Lyckas man med det så ligger man på vänstersidan tungt på hans mage och har kontroll på hans armar (på något sätt).
När man ligger i underläge, och han har sidokontroll eller liknande, så ska man se till att hålla armarna tätt intill kroppen med händerna upp mot hakan. Sedan var det några exempel på vad han kan göra om man inte har kontroll.
Säg att han ligger på ens vänstra sida, då kan man försöka komma loss genom att trycka med sin högra underarm mot hans hals och trycka upp hans huvud över ens vänstra axel och samtidigt trycka ner sin vänstra armbåge så att den möter det vänstra knät och räka ut lite, så att man får upp avståndet. När man ligger ner ska man inte bara ligga med fötterna rakt ut, utan hålla koll på hans vänstra höft med det vänstra knät, och sen ha vänster fot på höger knä. Och det är detta vänsterknä som man vill låta glida in över hans mage och möta vänster armbåge. Nästa steg är helgard, eller, om man inte kommer loss eller fastnar, att man har knäna mot hans bröst och fötterna mellan hans ben och samtidigt kontoll på hans armar.
tisdag 13 september 2011
Första nybörjarpasset brasiliansk jiu-jitsu: Från halvgard till mount + avslut
Nybörjarna har redan kört fyra till sex gånger, men det här var mitt första nybörjarpass. Och den teknik som de gick igenom var egentligen samma som de gick igenom förra hösten på MMA-passet.
Det blev två tekniker, eller egentligen en och ett avslut med några varianter: Från halvgard till mount och sen ett par varianter på avslut - trianglar.
Om man befinner sig i den andres halvgard så vill man ta sig ur den och sitta gränsle över magen och hålla fast ett grepp om hans hals och sen gå till avslut. Utgångspunkten är att man står på knä i den andres halvgard, och sen dyker man ner och trycker arbågarna mot hans mage och bröst. När man har kommit ner med den yttre axeln mot hans haka så ska man gå in med samma arm som ens yttre ben i halvgarden under hans nacke, och samtidigt få grepp med den andra armen under hans armhåla. I detta läge är man fortfarande i halvgarden och vill komma loss med knät. Det kan man göra genom att arbeta sig upp med foten så att den kommer så nära hans rumpa som möjligt. Det inre benet i halvgarden står då rakt upp. Har man tur så släpper han redan här, annars får man släppa sitt grepp om hans hals och ta den inre armen och försöka ta ner det benet. Han kommer förmodligen att försöka ta sin fria hand och styra tillbaka benet så att han hamnar i halvgard igen, helst helgard. Därför gäller det att man när man har fått knät fritt, också så snabbt som möjligt också sätter ner det i mattan så nära hans kropp som möjligt, så nära armhålorna som möjligt, samtidigt som man åter för in sin arm under hans armhåla, där armen var förut, och koppla greppet, och samtidigt som man hela tiden håller tryck med axeln mot hans haka. Helst ska trycket vara sådant att han tvingas hålla ansiktet vänt bort från ens yttersida (från halvgarden sett).
Nu har man alltså båda knäna i mattan, på ömse sidor om hans midja, men fortfarande är foten fast i halvgarden. Den kan man lossa genom att ta den yttre foten och fösa loss greppet i halvgarden. Därefter är man i mount, sittandes gränsle över honom, och med grepp runt hans hals och med axeln tryckande mot hans haka och hals.
Med utgångspunkt ifrån mountläget kan man börja gå till avslut, så att han klappar ur. Det gör man genom att arbeta sig uppåt så högt som möjligt, trycka med sin inre arm, dvs den arm som är på samma sida som det inre benet i halvgarden, på hans arm. Målet är att vika över hans arm över hans haka och hals, samtidigt som man hela tiden behåller trycket med axeln. Den fria armen kan man sen använda för att trycka till hans, så att den hamnar i ett än mer obekvämt läge, uppåt, ovanför hans huvud. Därefter så skjuter man fram den fria armen så att den andra handen, den som man håller om nacken, kan ta tag i ens överarm. Den andra handen ska vara så långt framme att det inte är något problem att greppa överarmen. Sen ska det "bara" vara att trycka ihop ännu mer, så klappar han säkert ur. Detta avslut hette något med triangel. Det finns ju flera varianter, och denna hade också ett tillnamn.
Fungerar inte den triangeln så kan man skaffa mer kraft och vridmoment genom att resa sig på tå, och sedan glida över med sin yttre sida till den andra sidan, så att man hamnar på mage (tror jag). Hela tiden ska man sträva efter närhet och trycka ner honom. När man gjort det så ska man försöka ligga så platt som möjligt på mage för att få tillräckligt med hävstångseffekt/vridmoment. Då klappar han säkert ur. Vad detta kallades minns jag inte riktigt.
Det blev två tekniker, eller egentligen en och ett avslut med några varianter: Från halvgard till mount och sen ett par varianter på avslut - trianglar.
Om man befinner sig i den andres halvgard så vill man ta sig ur den och sitta gränsle över magen och hålla fast ett grepp om hans hals och sen gå till avslut. Utgångspunkten är att man står på knä i den andres halvgard, och sen dyker man ner och trycker arbågarna mot hans mage och bröst. När man har kommit ner med den yttre axeln mot hans haka så ska man gå in med samma arm som ens yttre ben i halvgarden under hans nacke, och samtidigt få grepp med den andra armen under hans armhåla. I detta läge är man fortfarande i halvgarden och vill komma loss med knät. Det kan man göra genom att arbeta sig upp med foten så att den kommer så nära hans rumpa som möjligt. Det inre benet i halvgarden står då rakt upp. Har man tur så släpper han redan här, annars får man släppa sitt grepp om hans hals och ta den inre armen och försöka ta ner det benet. Han kommer förmodligen att försöka ta sin fria hand och styra tillbaka benet så att han hamnar i halvgard igen, helst helgard. Därför gäller det att man när man har fått knät fritt, också så snabbt som möjligt också sätter ner det i mattan så nära hans kropp som möjligt, så nära armhålorna som möjligt, samtidigt som man åter för in sin arm under hans armhåla, där armen var förut, och koppla greppet, och samtidigt som man hela tiden håller tryck med axeln mot hans haka. Helst ska trycket vara sådant att han tvingas hålla ansiktet vänt bort från ens yttersida (från halvgarden sett).
Nu har man alltså båda knäna i mattan, på ömse sidor om hans midja, men fortfarande är foten fast i halvgarden. Den kan man lossa genom att ta den yttre foten och fösa loss greppet i halvgarden. Därefter är man i mount, sittandes gränsle över honom, och med grepp runt hans hals och med axeln tryckande mot hans haka och hals.
Med utgångspunkt ifrån mountläget kan man börja gå till avslut, så att han klappar ur. Det gör man genom att arbeta sig uppåt så högt som möjligt, trycka med sin inre arm, dvs den arm som är på samma sida som det inre benet i halvgarden, på hans arm. Målet är att vika över hans arm över hans haka och hals, samtidigt som man hela tiden behåller trycket med axeln. Den fria armen kan man sen använda för att trycka till hans, så att den hamnar i ett än mer obekvämt läge, uppåt, ovanför hans huvud. Därefter så skjuter man fram den fria armen så att den andra handen, den som man håller om nacken, kan ta tag i ens överarm. Den andra handen ska vara så långt framme att det inte är något problem att greppa överarmen. Sen ska det "bara" vara att trycka ihop ännu mer, så klappar han säkert ur. Detta avslut hette något med triangel. Det finns ju flera varianter, och denna hade också ett tillnamn.
Fungerar inte den triangeln så kan man skaffa mer kraft och vridmoment genom att resa sig på tå, och sedan glida över med sin yttre sida till den andra sidan, så att man hamnar på mage (tror jag). Hela tiden ska man sträva efter närhet och trycka ner honom. När man gjort det så ska man försöka ligga så platt som möjligt på mage för att få tillräckligt med hävstångseffekt/vridmoment. Då klappar han säkert ur. Vad detta kallades minns jag inte riktigt.
måndag 12 september 2011
Nybörjarpass MMA, ett par nedtagningstekniker
Ja, så var jag igång igen. Medlemsavgiften för terminen är betald. Det fick bli ett MMA-pass, men jag ska nog egentligen köra BJJ. Det är slagen i MMA:n som jag inte kan hantera, plus att jag är lite rädd för hjärnskakning igen.
Passet inleddes med några fysövningar. Bl.a. fågelskrämman som går ut på att en står lätt på huk med armarna utåt, och så ska den andre, som sitter på ryggen, ta sig runt utan att ta i golvet. Rätt jobbigt för båda egentligen.
Det blev några ronder stående brottning också. Man börjar med att trä, med utgångspunkten att vänster hand håller om den andres armbåge och höger hand går under den andres arm och håller om skuldran. Målet är att få grepp, antingen med båda armarna under den andres armar och sedan ihopkopplade händer på ryggen, eller med ena handen under hans ben.
De gick igenom två eller tre olika varianter på nertagningar. Utgångspunkten är ju att man står och trär, eller att den andre försöker komma in med sin arm under armhålan; den arm som är på samma sida som hans främre ben. För just när han ska trä in sin arm under armhålan så går man ner och greppar med sin egen arm så nära skrevet som möjligt, helst inte i knävecket. Samtidigt ska man trycka fast hans arm mot sidan med sitt huvud. Den andra armen har man förmodligen kvar på hans skuldra, tror jag, med hans arm utanför. Den kan man sen släppa för att befästa greppet om hans främre ben, som man lyfter upp mellan ens ben. Därefter kan man ta ett litet steg bakåt och sen trycka axeln in i bröstet/magen på honom och försöka trycka omkull honom genom att man försöker ställa sig på knä.
Lyckas man inte få hans främre ben mellan ens egna, så kan man ändå trycka honom åt sidan med axeln och huvudet i sidan samtidigt som man tar den andra armen och försöker lyfta på hans andra ben. Då hamnar man i hans halvgard när han ligger ner.
Givet att man får till den första varianten av nertagning perfekt så förstod jag inte riktigt hur man skulle göra sen. Optimalt är väl att man själv förblir stående, men hur undviker man att själv falla ner då? Det är nog därför det är viktigt att få in hans ben mellan ens egna, så att det är under kontroll. I den andra varianten, då man försöker lyfta på hans andra ben är mera given att man hamnar i hans halvgard.
Passet inleddes med några fysövningar. Bl.a. fågelskrämman som går ut på att en står lätt på huk med armarna utåt, och så ska den andre, som sitter på ryggen, ta sig runt utan att ta i golvet. Rätt jobbigt för båda egentligen.
Det blev några ronder stående brottning också. Man börjar med att trä, med utgångspunkten att vänster hand håller om den andres armbåge och höger hand går under den andres arm och håller om skuldran. Målet är att få grepp, antingen med båda armarna under den andres armar och sedan ihopkopplade händer på ryggen, eller med ena handen under hans ben.
De gick igenom två eller tre olika varianter på nertagningar. Utgångspunkten är ju att man står och trär, eller att den andre försöker komma in med sin arm under armhålan; den arm som är på samma sida som hans främre ben. För just när han ska trä in sin arm under armhålan så går man ner och greppar med sin egen arm så nära skrevet som möjligt, helst inte i knävecket. Samtidigt ska man trycka fast hans arm mot sidan med sitt huvud. Den andra armen har man förmodligen kvar på hans skuldra, tror jag, med hans arm utanför. Den kan man sen släppa för att befästa greppet om hans främre ben, som man lyfter upp mellan ens ben. Därefter kan man ta ett litet steg bakåt och sen trycka axeln in i bröstet/magen på honom och försöka trycka omkull honom genom att man försöker ställa sig på knä.
Lyckas man inte få hans främre ben mellan ens egna, så kan man ändå trycka honom åt sidan med axeln och huvudet i sidan samtidigt som man tar den andra armen och försöker lyfta på hans andra ben. Då hamnar man i hans halvgard när han ligger ner.
Givet att man får till den första varianten av nertagning perfekt så förstod jag inte riktigt hur man skulle göra sen. Optimalt är väl att man själv förblir stående, men hur undviker man att själv falla ner då? Det är nog därför det är viktigt att få in hans ben mellan ens egna, så att det är under kontroll. I den andra varianten, då man försöker lyfta på hans andra ben är mera given att man hamnar i hans halvgard.
söndag 11 september 2011
Nya tag igen med bloggen?
Vårens träning blev ju lite fiasko tyvärr. Jag drog mig allt mer för att gå, och till sist så slutade jag helt. Det blev annan träning i stället. Men nu hade jag tänkt rapportera här vad jag gör på de olika aktiviteterna. Det kan vara ett enkelt gruppass eller en kurs. Vi får se hur det utvecklar sig.
Hur som helst blev det både Göteborgsvarv och Blodomlopp i våras och Midnattslopp i Stockholm nu i augusti, så jag kan inte påstå att jag har legat på latsidan.
Ikväll blev det bodypump. Det gick helt okej, men jag körde med lite mindre vikter på första låten som är benböj än jag har försökt med en period. Jag har försökt med 40 kg, men nu gick jag alltså ner lite. Det känns bra.
Hur som helst blev det både Göteborgsvarv och Blodomlopp i våras och Midnattslopp i Stockholm nu i augusti, så jag kan inte påstå att jag har legat på latsidan.
Ikväll blev det bodypump. Det gick helt okej, men jag körde med lite mindre vikter på första låten som är benböj än jag har försökt med en period. Jag har försökt med 40 kg, men nu gick jag alltså ner lite. Det känns bra.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)